Egoboost

Jag släpade med Madde till the Studio för att leka modeller för en dag. Vi var lite sena efter att ha fastnat i X antal vägarbeten och parkerat i parkeringshus för första gången. Sedan hittade vi inte hissen heller... Man var tydligen tvungen att trycka en mystisk kod på en hemlig porttelefon för att komma upp till de mer exklusiva våningarna i Skrapan. Vi skulle till våning 19 och var tvungen att fråga om vägen innan vi förstod vart vi skulle.

När vi väl kom dit fick vi sitta och vänta i ett jättefint väntrum efter att vi checkat in. Det fanns vatten, kaffe, fräscha äpplen och lite tilltugg. Allt kändes väldigt lyxigt. Sedan blev vi sminkade och fick en liten hårstyling. Jag gav min make-upartist ganska fria händer. Jag berättade hur mina kläder såg ut, så fick hon göra vad hon ville. Det var spännande!

Efter det väntade vi lite till, och sen var det äntligen dags för fotograferingen... Jag och Madde var lite lagom krångliga. Vi ändrade lite på deras massproducerade koncept. Vår fotograf tyckte att vi var väldigt roliga, med våra lite udda kläder och förslag... Skönt med någon som är lite flexibel. Det var hur kul som helst! Jag skulle gärna velat ha lite mer tid till att fixa till alla poser, men bilderna blev jättefina.

Här är en av mina favoriter. Jag trivs verkligen i de där kläderna...




Man får en riktig egoboost av att se sig själv så snygg! Egentligen borde alla fotografera sig lite då och då, bara för att må bra. Jag skulle i alla fall bli väldigt mycket lyckligare. Man behöver ju inte gå till en studio eller en fotograf... Även om det är kul med helt utomstående personer. Både makeupartisten och fotografen kunde se och framhäva saker hos mig som jag inte har tänkt på.

Jag skulle vilja ha mer fritid. Jag har börjat jobba innan 10 och slutat samtidigt som affärerna stänger hela våren... När man väl tar en fika eller så springer man iväg från jobbet i sina håriga jeans. Det är ytterst sällan som jag tar på mig vardagskläder som jag tycker är snygga och verkligen trivs i. Det var annorlunda när man gick på högstadiet och i ettan. Då fick man en chans att ha kläder som verkligen var "jag". Hm... Jag kanske ska se över mina jobbtider...

Utflykt

Den här helgen var jag på äventyr med min pudel och min pojke. Vi packade bilen full av gråsuggor, insekter och fiskar och styrde kosan mot... Norrköping! Det var dags för reptilmässa igen.

Det är så mysigt att åka och göra något tillsammans sådär. Vi tog en pause på McDonalds i Katrineholm. Jag tog en frukostmacka och en latte. Pricilla fick osten och skinkan. Hon var helnöjd och jättestolt över att hon fick följa med matte på äventyret. Hon låg och sov hela dagen efteråt.

Jag köpte foder, ett litet gosedjur och ett stort terrarium som jag hade förbokat till Tharos. Det ska bli jätteskönt att ge honom ett större hem. Det får tyvärr inte plats i mitt "djurrum", så jag ska flytta ut skrivbordet från sovrummet och ställa honom där. Det var faktiskt mina föräldrar som föreslog det! Jag har inte ens tänkt tanken eftersom jag var så säker på att de inte skulle gå med på det. Man upphör aldrig att förvånas... ;)

Jag fick ett infall och köpte en eldskink till Jocke också. Det var kul. Han blev jätteglad.

Helgens låtar är The Killers - Human och Muse - Uprising. Are we human or are we dancer?

Fördomar

Nu är jag hemma från en mysig Valborgshelg. Vi hade grillparty hos Torun i Västerås, fast det började regna, så vi fick steka maten istället. Det var en riktig parfest - Alla hade sina partners med sig. Det var en trevlig fest. Lite lugn kanske, men vi spelade lite Singstar och skrattade väldigt mycket i alla fall. Jag dansade med ett pikachugosedjur till det gamla låten Tutti Frutti... Det var kul!

Efter att ha festat med helt nya personer en kväll så får man lite nya erfarenheter. Olika personer har olika regler och rutiner. Att somna och inte vilja bjuda på sin dricka är t ex helt främmande saker för mig. Det var en sak som fick mig att börja fundera lite. Jag blev lite besviken, faktiskt...

Först, ett citat från en tidigare kväll.

Jocke: "Vi kan beställa en vegetarisk familjepizza!"
"Nej, jag vill ha MAT på min..."

Jag tänkte att det kanske bara var en klumpig tillfällighet, så jag sa ingenting. Men på Valborg:

"VAD äter du?"
"Sparris. Mm!"
"...okej. Jag äter mat."

"Är du vegetarian, Taj?"
"Nej, men jag gillar vegetarisk mat."
"Jag petar i henne lite viltkött ibland."
"Bra! Jag har i alla fall LITE mer respekt för folk som äter viltkött än vegetarianer..."

Vi hade en liten kort diskussion. Vissa personer menade att grönsaker inte var mat. När jag tyckte att både likdelar och grönsaker är mat verkade de bli tjuriga för att jag kallade deras mat för "likdelar"... Av någon anledning verkar det vara mer accepterat att klanka ned på vegetarianer än köttätare. Jag avslutade med ett fint "Kan inte alla bara respektera varandra, oavsett vad vi väljer att äta?". En utomstående person höll med mig, och sen var det inget mer med det. Skönt att ha det ur världen, tänkte jag!

Men... Senare under kvällen kunde man se vissa tendenser till samma attityd. En person började att spy galla över alla bögar, eftersom hon hade "dåliga erfarenheter" av en bög som hade dumpat henne. Jag och Klipp trodde att hon skämtade först, men när vi försökte släta över det fortsatte hon bara att fräsa. Jag kanske är lite naiv, men jag trodde faktiskt att vi hade kommit längre än så.

Jag har dåliga erfarenheter av både tanter, gubbar, barn och djur. Ska jag hata hela världen bara för det?

Min fundering är: Var kommer de här barnsliga fördomarna ifrån? Umgås jag bara med ovanligt moget folk i vanliga fall? Jag tycker att alla kan få göra vilka val de vill - Så länge de är lyckliga själva och inte skadar någon. Även om jag själv kanske inte lyssnar på reggae, är homosexuell eller använder smink ser jag inte ned på folk som har en annan smak. Världen är full av valmöjligheter. Det är det som gör världen så spännande! Alla har samma möjlighet att göra sitt liv till vad de själva vill, och det finns inte två personer som är exakt likadana.

Det enda här i världen som jag förstår att folk inte respekterar är folk som inte respekterar andra. Spelar det någon roll vad någon annan äter, köper sina kläder eller tänder på? Jag ser ingen anledning alls till att bry sig, men om man nu absolut måste bry sig - Varför såra folk i onödan? Det är bara... Onödigt.