20 and Life

I början av den här veckan gissade jag att det skulle bli en bra vecka. Det blev det verkligen! Vardagarna har varit vardagliga, men mysiga. Jag har jobbat mycket och tränat en del.

Helgen var jättemysig. Pappa fyllde år i fredags. Vi gick upp tidigt och grattade honom. Han fick den nyaste Bandit Rockskivan av mig. Pricilla förstår inte alls vad vi håller på med. Varför har vi börjat gå upp jättetidigt bara för att sjunga konstiga låtar och gå in med mat till folks sovrum? Hon förstår att det är något roligt och speciellt. Hon blir väldigt glad.

Emilie kom och överraskade på kvällen! Det var jättekul. Väldigt oväntat.

Lördagen spenderades med att städa och baka. Det var min tur att fylla år på söndagen. Vi fixade 6 pajer och tårta... Mamma höll på att bryta ihop när Pricilla hade hittat fetaostpajen och ätit upp all fetaost på ena sidan. Hon älskar lyxiga ostar.

På söndagmorgon blev Pricilla väldigt fundersam över att hela familjen klampade in i vårat rum och sjung. Hon vaktar mitt rum i vanliga fall, så hon bjuffade lite och gick därifrån ett tag. Det var konstigt. Jag fick en massa bra saker! En slädhundstur i Jokkmokk, presentkort på floating och massage, träningskläder, dessertböcker, en vegetarisk kokbok och en massa lyxig choklad. Jag fick ett nytt bonsaiträd av Jocke! Den här gången ska jag inte lämna bort det när jag åker på semester... Mitt förra dog bara för det. Jag fick dessutom en specialbeställd tårta från Schelins - En blåbärsbomb med röd och svart marsipan. Så tajiskt! Så Fint! Så gott!

Nu är jag alltså 20 år. Vi är inne på Påskveckan. Tiden går så fort... Men jag känner ingen ångest. Många av mina vänner verkar ha någon slags ångest över att bli gamla. De känner någon slags press över att bli vuxna. Jag måste säga att jag inte förstår det överhuvudtaget. Jag känner nästan tvärtom. Som alla vet har jag ett väldigt barnsligt utseende, så folk tar mig ofta för att gå på gymnasiet eller till och med högstadiet. Ibland verkar folk ha svårt att ta mig på allvar.

Det stör mig inte så mycket egentligen. Min mamma har också alltid sett väldigt ung ut. Folk tog henne för att vara under 16 på tunnelbanan när hon var 25, och när hon fick barn var det många som trodde att hon var storasyster eller barnvakt. Hon tog tydligen väldigt illa upp på den tiden, men nu är hon jätteglad över att hon inte ser gammal ut fastän hon är farmor och allting, haha.

20 år och se ung ut... Jag tror att det är en bra grej. Det är många som säger att de skulle vilja spola tillbaka tiden och bli 20 igen. Jag är helt övertygad om att alla tider har sin egen charm, men det är nog en väldigt bra ålder. Man är fri i en värld av möjligheter och kan göra precis vad man vill. Ingen ser snett på en om man är lite galen och gör roliga saker, men man har ändå ansvar över sitt eget liv. Ja, jag lever nog i en bra tid.

Jag avslutar med en liten Pricillarapport... Jag har äntligen fått bort henes fixering av godis som enda belöning! Nu fungerar lek, leksak, gemenskap, beröm och kel lika bra. Underbart! Det är så jag vill ha det!